shandanie

Dagarna gick och jag jobbade på. Förstår inte nu hur jag orkade, men på nåt konstigt sätt gjorde jag det. Kräktes inte så mycket på jobbet, det var mer när jag kom hem och kunde slappna av och bara vara för mig själv. Försökte med alla sorters husmorstips och fick receptbelagda tabletter mot illamåendet som hjälpte någorlunda i början, men som sen inte hjälpte alls. Till slut orkade jag inte mer, så på inskrivningen hos barnmorskan den 7:e juli bad jag om att få bli inlagd. Hon tog urinprov som visade på vätskebrist. Jag var jätte orolig för dig och önskade SÅÅÅ att det inte hade hänt dig något p.g.a. det här illamåendet. Hon skickade med mig en remiss och sen åkte jag och din pappa raka vägen till NÄL. Där fick vi sitta på akuten ett bra tag innan det var dags för oss att träffa läkaren.