shandanie

Ja, nu är det inte långt kvar! En av mina närmsta vänner och min kära syster ska ha barn! Och inte kommer det bli långt emellan dem heller :) Ska bli SÅ roligt och SÅ spännande!

Ville bara skriva till er att ta vara på all den sömn ni kan få! Kommer själv ihåg hur det var med den där sömnen, särskilt på natten! Det spelade ingen roll hur man än vände och vred på sig, ingenting var bekvämt! Magen var stor och klumpig och den var bara ivägen på alla sätt och vis!
Jag kommer ihåg, att så fort jag låg på sidan så sparkade Emelie för fullt! Hon ville inte alls att jag låg så.

Försök att sova så fort ni är trötta när ni är lediga! Det gör inget om man kanske skulle vända lite på dygnet. Huvudsaken är att man är utvilad och känner att man orkar. För all den kraft och energi man känner när man är riktigt utvilad, den behöver man mer än någonting annat sen när det väl är dags.
Ta dagar för er själva då ni inte planerar NÅGONTING! Stäng av telefonen! Lås dörren! Strunta i de där dammråtterna som ligger och skräpar! Strunta i disken och alla måsten!
Finns det de som blir oroliga och undrar:
Var är Linda/Lisa???
Varför svarar hon inte i telefonen???

Lisa, skriv på din blogg:
Idag tar jag en dag helt för mig själv!
Jag tänker rå om mig själv, vila och bara må gott!

Ni kan tala in ett nytt meddelande i mobilen. Säg att vänner och bekanta inte behöver oroa sig.

Dra ur telefonjacket hemma.

Sitt i soffan framför tv:n och kräv av era män att bli uppassade! :)
Men glöm inte bort att de också behöver energi för att orka vara den som står vid eran sida när det är dags!

Jag vet att ni båda kommer klara av det här galant! Och ni ska veta att den dagen ni har era bebisar i famnen, så kommer all smärta och all den irritation man kände över sin klumpiga mage att vara som bortblåst!
Visst, det kan kännas långt borta nu, men håll ut! Ni går snart in i slutet på denna resan och en ny tar fart istället :)
Ni blir en familj!
Visst, det kan bli jobbigt med många vakna nätter och mycket skrik. Men kom då ihåg alla nära och kära som finns där för er. Man får be om hjälp! Det kommer inte vara någon som klandrar er för det!
Jag vet själv hur det var i början. Tobbe började jobba igen och där satt jag ensam med Emelie som skrek ganska mycket när hon var nyfödd. Jag är så glad och tacksam för att jag hade mamma att gå till på dagarna! Hon tog hand om Emelie en stund så jag kunde få vila. För visst är en utvilad och glad förälder en bättre förälder?!
Kom ihåg att JAG finns!!!! Jag hjälper mer än gärna till!!!! :)

Jag vill inte låta som att jag är någon expert på det här med graviditet och bebisar, för det är jag aboslut inte! Men kanske att jag genom det här inlägget har kunnat hjälpa till med NÅNTING? :)

Må gott nu och ta en titt på era ultraljudsbilder när det känns lite extra jobbigt. Där framför er har ni den lilla krabaten som lever rövare i era magar. Kom ihåg den glädjen man kände när man fick se sin bebis för första gången på den där tv-skärmen :)

All kärlek till er!