shandanie

Trodde aldrig att man funderade och filosoferade så mycket som man gör när man fått barn. Iaf gör jag det. Så de nästkommande inläggen här på bloggen kommer nog mest handla om mina tankar och funderingar.

Imorses låg jag och tänkte tillbaka på förlossningen.
Att få sin lilla bebis på bröstet alldeles varm och go, det var en underbar känsla. Jag fick ha henne liggandes på bröstet med en massa filtar över för att hon skulle få upp temperaturen. Vi låg så några timmar, sen var det dags för mig att få duscha. När jag kom tillbaka till förlossningsrummet, så hade de redan tagit Emelie till Neonatalavd. Jag gjorde iordning mig sen gick jag och Tobbe bort till Neo (neonatalavd.) och till det rummet där Emelie låg. Jag gick fram till den lilla sängen hon hade och lyfte på täcket. Där fanns ingen Emelie! Jag och Tobbe stirrade på varandra då kom en barnmorska in och sa att de tog prover på henne. Hon visade oss till provrummet och där låg min lilla bebis. Två sjuksköterskor var i full färd med att ta prover och sticken tog de i huvudet på stackars Emelie. Hon skrek och skrek så det gjorde ont i hjärtat på mig. Inte kunde jag trösta henne heller.

Sen var det dags för Emelie att få sola. Hon hade så höga bilirubin värden, så hon fick ha TRE sollampor över sig! Deesutom fick vi INTE ta upp henne eftersom hon var tvungen att sola så mycket det bara gick.
Där står vi, Tobbe och jag. Två nyblivna föräldrar i en helt främmande värld med våran lilla bebis framför oss. Vi får inte ta upp henne, inte trösta henne. Det enda vi kunde göra var att sitta i varsin fåtölj bredvid och bara beundra henne.
Ibland skrek hon och drog ihop sig i fosterställning. Hon måste ha känt sig ensamast i hela världen eftersom ingen, inte ens vi, fick ta upp och trösta henne. De enda tillfällena då hon fick komma upp var när hon skulle byta blöja eller fler prover skulle tas.
Det gjorde SÅ ont i mig att se henne ligga där ensam och hjälplös och inte få trösta henne! MIN BEBIS! MITT FÖRSTA BARN!
Läkaren kom och pratade med oss och sa att hon antagligen hade så höga bilirubinvärden p.g.a. jag och Emelie inte har samma blodgrupp. Jag har O och Emelie har A.

---

Här kommer en liten fakta text om gulsot hos nyfödd. Texten är från www.growingpeople.se

Gulsot hos nyfödda

Strax efter födelsen har alla nyfödda barn förhöjda nivåer av bilirubin i blodet men bara några av dem blir mer påtagligt gula. Denna typ av gulsot har inget med leversjukdom att göra. Under fosterlivet har barnet bildat rikligt med röda blodkroppar. När de röda blodkropparna dör och faller sönder (vilket är normalt) bildas förhållandesvis stora mängder bilirubin. Det nyfödda barnets lever klarar inte av att ta hand om allt bilirubin, utan det samlas i blodet.

Hos barn som blir påtagligt gula kontrollerar man bilirubinnivån i blodet. Man vill förvissa sig om att nivån inte stiger för högt. Vid kraftigt förhöjd nivå kan det fettlösliga bilirubinet vara skadligt för hjärnan. Att nivåerna stiger för högt undviker man genom att ljusbehandla barnet. Ljusbehandling förvandlar bilirubinet till en form som kan utsöndras i urinen utan att levern har omvandlat det till den vattenlösliga (konjugerade) formen.

Gulsot på grund av att blodgrupperna inte överensstämmer

Små mängder av fostrets blod kan gå över till mamman, speciellt vid förlossningen. Om barnets blodgrupp inte är densamma som mammans kan mamman ibland bilda antikroppar mot barnets blodgrupp. Dessa antikroppar kan gå över till barnet via moderkakan och göra så att barnets röda blodkroppar faller sönder.

Det vanligaste skälet är att mamman har blodgrupp O och barnet A eller B. Mamman bildar antikroppar mot barnets A- eller B-blodgrupp och antikropparna går över till barnet. En del av barnets röda blodkroppar angrips och faller sönder. Barnets gulsot de första levnadsdagarna kan då bli kraftigare än normalt.

---

Andra föräldrar med sina nyfödda bebisar kom också in i det rummet Emelie låg i. De hade också gulsot, men solade bara en dag, ibland bara några timmar under EN lampa innan de fick åka hem igen. Det var väldigt frustrerande.

När några dagar hade gått så fick jag ÄNTLIGEN ta upp Emelie.
Jag minns en kväll då jag satt med henne. Hon låg på mage med huvudet mot min axel och jag hade ett täcke över henne. Då kom en barnmorska in och sa att jag kunde lägga ner henne om jag ville.
Aldrig! Tänkte jag.
Jag sa att jag ville sitta så en stund med henne och bara få känna hennes närhet. Barnmorskan log och sa: Det förstår jag.
Sen gick hon ut ur rummet och lämande mig och Emelie ensamma. Det var underbart, att bara få  sitta med henne efter flera dagar och gosa och mysa. Det är ju det man ska få göra när man precis har fått barn.

En kväll satt jag med henne i knät och hon var helt otröstlig. En barnmorska kom in. (Det är två barnmorskor som har etsat sig fast i minnet lite extra, den här barnmorskan är en av dem). Hon var lika gammal som jag och hur go som helst! Vi pratade en stund sen erbjöd hon sig att ta Emelie en liten stund. Hon satte sig i fåtöljen bredvid mig och tog Emelie i sitt knä. Emelie blev knäpptyst!
Jag kände mig som världens sämsta, mest värdelösa mamma som inte ens kunde trösta sitt eget barn!
Barnmorskan förklarade för mig att det inte var någon fara. Det var bara det att Emelie så tydligt kände av min frustration och förtvivlan av att inte kunna trösta henne att det bara gjorde saken värre. Att hon bara behövde komma till ro hos en helt annan människa utan de känslorna en liten stund.

Den andra barnmorskan var hon som satt uppe med mig hela natten och hjälpte mig med amningen. Det var så skönt att kunna prata med henne om alla känslor jag hade och hur pissigt jag egentligen mådde.
Alla barnmorskorna och sköterskorna på Neo var helt underbara, men just de här två kände jag lite extra för :)

Men nu har liten blivit stor, eller iaf större. Hon växer och blir stark, iaf i benen! Herregud, ungen står ju nästan själv! :) Tror det kommer bli mycket spring i benen på denna lilla prinsessa med all den energi hon har och högljudd kommer hon säkerligen också att bli! Det vet de som har träffat henne när hon riktigt är i sitt esse! :)

Emelie bara en timma gammal:


Nu börjar hon bli rund o go! :)